Overseas

"We didn'r start the war, but we take responsibility for the consequences from it"

Södertälje tar emot fler flyktingar från Irak än USA och Canada tillsammans. Så en kommunpolitiker från Södertälje får åka till kongressen i Washington och på sin knackiga svengelska berätta det för amerikanerna. Vad ska man säga?

NIMBY-syndromet

Ja, det heter tydligen så, när man skyller ifrån sig eller bara helt enkelt inte vill ta ansvar. Not In My Back Yard, eller "inte på mitt bord" som vi säger på svenska. Verkar vara ett syndrom som en hel del tagit fasta på, särskilt när det kommer till klimatfrågan. Och så Kina såklart.

No more

Blev bestulen på min en vecka gamla iPod igår. När jag slutat tänka på pengarna, och insett att musiken finns kvar på datorn, så blir jag arg. Riktigt förbannad. Vad är det för ruttna människor som gör så? Och så tänker jag på gårdagen. Hur någon gick omkring med min iPod, kanske lyssnade på min musik, tittade på mina bilder. Mina högst privata bilder från mammas och pappas bröllop, från Hoffmaestro-konserten.

Den spännande upplösningen

... jag kunde inte hålla fingrarna i styr, så jag mailade Folke och frågade hur det stod till med det provocerande klistermärket. Fick efter bara en liten stund följande mycket tillfredsställande svar:

"Hej.
Tack. Jag tycker också väldigt mycket om folke, men han gör (tyvärr?) som han vill. Och citatet med fläskkorven var nog hans sätt att visa alla pratarna där ute hur fånig debatten är. Kanske ville han visa hur långt man kan gå, om man nu som "konstnär" verkligen vill provocera. Kanske tycker han bara att det är löjligt primitivt att människor blir så upprörda att de är beredda att ta till vapen på grund av att nån dissar deras helgedom. Kanske tycker han att religion tillhör en tid när vi fortfarande var rädda för det okända, och att religiösa ledare är det sista vi behöver. Kanske gillar han bara inte Islam. Man kan aldrig riktigt veta med Folke, han är väldigt medveten om att han är en vuxen människa, och därför gör han lite som han vill mest hela tiden, och bryr sig sällan om att förklara eller ursäkta sig. Ibland blir det hänsynslöst och kanske till och med plumpt, en del gånger blir det många runda ord, och ibland uppmanar han urskiljningslöst alla att ta droger. Men det är sån han är och det är därför jag gillar honom, för att han inte tar hänsyn till vad som passar sig, utan pratar från hjärtat, och ibland från kuken. Det är väldigt befriande i en tid av 45-minuters indokrinerings-debatter på tv.
Folke har dessutom blivit ett begrepp som smittat av sig på de mest skilda kulturutryck i den här stan, Folke-namnet har goodwill och sätts på allt från klubbar till radioprogram. Det är garanterat ingen slump att det händer just nu. Dessutom finns det ett par copycats som gör Folke-stickers. Några snälla, och några riktigt jävla dryga. Nån original-garanti är alltså omöjlig att erbjuda.
Frågan är också om du tyckte att Folke höll hög kvalite bara så länge du höll med honom och visste att det kom från en säker källa.

Det ska tydligen finnas några ex kvar av "Folke Letar Efter Gud" på longboard-butiken på kocksgatan. Jag är osäker på vad den heter nu, de har nya ägare, men den ligger i en källare bakom en plåtdörr bredvid tatuerings-studion.
Och som sagt: Är du inte längre intresserad av boken nu när du vet att det är samma folke som säger så där om muhammeds morsa, som satt upp dig plus två på listan?

En bra sak är ju i alla fall att det är vår nu.
Hej svejs."

Nu kan jag tycka om Folke för att han är som jag vill vara, hänsynslöst och ärligt likgiltig inför vad andra tycker.

Åsas krossade världsbild?

Sen ett par år tillbaka brukar jag, närhelst jag får chansen, rycka loss en viss typ av streetart-klistermärken. De är vita, rektangulära och består av en mening som antingen är rolig, korkad eller bara finurlig. Jag har samlat på mig ett par stycken som jag klistrat in i en röd anteckningsbok. I dag skulle jag ta ut pengar på väg till Louie Louie. På bankomatens utsida sitter ett klistermärke av nämnda sort. Men texten är varken rolig, korkad (eller jo, kanske lite korkad) eller finurlig. Den är bara fel, så fel att jag inte ens vill återge den här med rädsla för att bli anklagad för hets mot folkgrupp. Jag funderar en stund, tänker att killen/tjejen som producerar mina älskade klistermärken kanske har fått en knäpp, blivit galen? Eller så är det någon slags provokativ samhällskritik skapad med en rejäl dosa ironi? Eller, vilket känns mest troligt men också mest sorgligt; det är någon annan som har rippat idén med de små rektangulära lapparna och använt konceptet för att sprida omogna, provocerande, hatiska och vulgära budskap.

Jag tror att jag måste försöka förtränga att jag läst det där klistermärket på bankomaten. Jag tror att jag måste rota fram min röda anteckningsbok när jag kommer hem, titta lite på alla de klistermärken jag hunnit samla på mig och låtsas att alla vita klistermärken egentligen är precis så roliga, korkade och finurliga som de är i min röda bok.

Nybliven blodgivare

Jag berättade för min pappa att jag tänkte börja ge blod, det tyckte han var en ganska dålig idé med tanke på att jag ofta är ganska trött. Blev förvånad över att han som läkare aldrig gett blod, han om någon borde veta hur viktigt det är att blodbankerna inte står tomma.

Så igår lämnade jag mina första deciliter blod på Södertappen, och det var länge sen jag kände mig så uppskattad! Sköterskorna på Södertappen ska ha en eloge för sitt aldrig sinande engagemang.

Hade slarvat lite med lunchen under dagen, vilket resulterade i att jag tre gånger om försökte sätta mig upp på britsen men misslyckades på grund av yrsel. Efter att ha blivit försedd med druvsocker och ett vått omslag på pannan så kunde jag till slut resa mig upp.

Lämnade blodcentralen med en lila t-shirt och ett leende på läpparna. Att ge blod är en väldigt liten uppoffring för en väldigt god sak, så jag uppmanar alla att pallra sig iväg till närmaste blodcentral och registrera sig, om inte annat för att få en dos uppskattning och gratis fika.

Today is the day

För nästan 300 personer kommer tiden att stå stilla i fem minuter idag. Kom till centralstationen klockan 18, stanna upp, tänk efter, frys i fem minuter med oss.