Hasasde mig ner till videobutiken på hörnet härom dagen för att hyra lättsam underhållning till hemmakvällen. Och eftersom min dvd-spelare bestämt sig för att ta semester är jag numera hänvisad till gamla hederliga vhs. Längs med hela nyheter/topplistan-väggen i videobutiken har de dock tajmat dvd-spelarstrejken med att rensa ut alla vhs. Lite trist och ganska mycket otur.
Men så ser jag en stor låda fylld till bredden av de klumpiga fodralen, och ovanför sitter en lapp som skriker ut i versaler "10 VHS FÖR 99 kr!". Filmvetaren inom mig vaknar till liv och jag börjar gräva bland titlarna. Efter att ha gått igenom dem ALLIHOP har ag lyckats stapla en hög på ca 15 filmer jag gärna spenderar några kronor på. Men så tittar jag upp på skylten igen och upptäcker att det finns en finstilt rad alldeles under de skrikande versalerna som säger: "Gäller ej sf-röd". Ok, "sf-röd" vad menas med det tänker jag? Tittar på min hög och ser att bara en enda av de 15 filmer jag omsorgsfullt plockat ut INTE är sf-röd. Vänder mig till tjejen i kassan och frågar hur mycket sf-röd filmerna som erbjudandet exkluderar kostar? Då säger hon till min förargelse att de inte är till utförsäljning, de får man bara hyra, för hela 40 kr styck.
What!? Här har jag grävt, gjort noggranna avvägningar och fått ihop en perfekt stapel med 15 riktigt sevärda filmer men så får jag bara köpa EN ENDA av dem! Varför i hela fridens namn har de placerat en gigantisk låda fylld med osorterade, sönderspelade och för länge sedan oheta filmer, och en skylt som säger "10 VHS FÖR 99kr" när det i själva verket bara är en tiondel av dem som är till salu? Det finns många sätt att lura kunder på, och i de flesta fall brukar tanken vara att det ska mynna ut ökad försäljning. Men vem tror att de kan lura kunderna att betala 40 kr för att hyra b-filmer från 1990-talet genom att få kunden att tro att det är en köpfilm? Ibland blir jag så trött på att underskattas som konsument.
