Persson ska lägga ner och flytta till landet där han trivs som bäst. Det beslutet tog han inte en dag för tidigt. Men vem ska efterträda? Enligt distriktens nomineringar blir det Carin Jämtin eller Margot Wallström, men vänta lite, har de inte redan sagt nej båda två? Jodå. Men man brukar ju säga att en gång är ingen gång så man har fråga främst Wallström igen och igen och igen... men aldrig fått något annat svar än NEJ. Hon vill inte. Så låt henne slippa. Jag förstår att man kan hoppas på ett nja efter ett första nej för att sedan få ett ja, men tre-fyra nej kan inte betyda något annat än just nej.
Margot Wallström trivs i Bryssel, jag klandrar henne inte. Jag har varit där, jag förstår att hon som engagerad EU-förespråkare vill arbeta mitt i smeten med hela Europa som arbetsplats. Har man orken, tron på EU-samarbetet och att en förändring är möjlig så är det i Bryssel man bör vara för att åstadkomma något. Och även om jag är ett stort fan av Wallström så vill väl sossarna ha en motiverad partiledare som inte föredrar Bryssel framför Stockholm?
Margot har sagt nej, ta henne på allvar, sluta trakassera och leta upp en ny kandidat.
1 comment:
Inte säker på att du har rätt.För en gångs skull.Verkar finnas någon slags konvention att inte svara ärligt förrän valberedningen frågar.Lärde vi oss inte det när Göran Persson valde?.Bestämt nej minst fyra gånger blev tills slut ett klart ja.Man tar sitt ansvar när partiet kallar eller nåt ditåt har jag för mig det hette.Den enda som jag skulle bli riktigt förvånad om han ändrar sitt nej är Tomas Bodström.Eller besviken snarare.Sex år borta från familjen räcker.
Post a Comment