Svarta och vita...

... så heter en amerikansk realityserie som visas på SVT. En svart familj och en vit familj bor tillsammans och "byter" hudfärg med varandra (smink), för att öka förståelsen för hur det känns att ha en annan hudfärg. En massa problem uppstår såklart och de missförstår varandra, anklagar varandra för att inte förstå och så vidare.

Vid ett av dessa tillfällen säger den svarta kvinnliga deltagaren om den vita kvinnliga deltagaren"hon vet inte hur man umgås med någon av en annan ras". Jag reagerar på två saker: Hur inskränkt är hon inte själv som person om hon väljer att dela in människor efter ras? Jag tycker inte att man ska använda ordet ras om människor, mäniskor är människor, på sin höjd kvinnor och män och då utan att lägga någon värdering i det.

För det andra så reagerar jag på syftet med programmet. De ger allihop intrycket av att vilja få sina fördomar bekräftade istället för dementerade. Som min pappa brukar säga, det tjänar ingenting till att leta fel hos människor. Jag håller med och tycker såklart att det är mycket bättre då att acceptera att vi är olika och arbeta med den enda man kan förändra - sig själv.

Vid ett annat tillfälle följer den vita manliga deltagaren (sminkad svart) med sin svarta manliga deltagare hem till hans svarta vänner. Där sitter de vid ett bord och dricker lite öl, röker och spelar domino. Den vita mannen säger efteråt till "dagbokskameran" att om de dricker, röker och spelar så är det inte en miljö han känner sig bekväm i. Nähä, ok men det var väl inte så farligt. Att röka, dricka öl och spela domino är helt enkelt inte hans grej, det har INGENTING med hans hudfärg att göra.

Damn it, människor är olika och inte förrän vi slutar skylla allt på hudfärgen så kan vi acceptera varandras olikheter som mänskliga, inte färgade.

(Det ska sägas att programmet även hade positiva effekter på deltagarna)